Ogooglebart eller inte?

ogooglebar - Sök på Google

Ingen har väl kunnat missa dagens stora snackis. Språkrådet har efter påtryckningar från Google valt att ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan. Stort misstag hävdar PR-experter och hänvisar till glåpord och skäll mot Google på bl.a. Facebook och andra sociala medier. Men är det verkligen det?

Man kan tycka att det är småaktigt och löjligt och faktiskt direkt oförskämt av Google att ha synpunkter på och lägga sig i hur vårt språk används och vilka ord vi använder. Men varumärket Google håller på att hamna i en mycket prekär situation, på samma sätt som många andra tidigare varumärken som t.ex. Jeep, Masonit, Plywood, Vespa, Thermos med flera. Dvs varumärket har blivit allmängod och synonymt med ett vardagligt begrepp, och då hjälper det inte med varumärkesskydd så som registrerat varumärke eller trademark över huvudtaget. I princip så förlorar man rätten till varumärket. Google kan mycket väl hamna där och var står man då? Ja, visst är det positivt för ett varumärke att vara såpass starkt att det blir synonymt med en produkt, vara eller tjänst, men det är också en oerhörd risk då man faktiskt riskerar att förlora varumärket. Vad Google gör i det här fallet är att de skyddar sitt varumärke genom att få definitionen av ogooglebar att betyda att det inte är synligt och sökbart med hjälp av Google som sökmotor för att inte gör Google synonymt med alla sökmotorer, also till ett vardagligt begrepp. Att det inte är Google’s uppgift att göra den definitionen är däremot glasklart, men att de har synpunkter på den och gärna vill ändra den, lika glasklart. Det handlar för Google i slutändan om rätten att få använd sitt egna varumärke. Med tanke på Google’s dominans på marknaden så är risken överhängande att varumärket förr eller senare blir allmängods om ingen annan kan konkurrera med dem. Vi behöver fler aktörer som vågar utmana Google, inte bara på sökmarknaden utan även på tjänstesidan. Först då kan Google vara säkra från att mista rättet till sitt varumärke. Men fram till dess kommer i alla fall jag fortfarande ”att googla” på Google.

Detta är ett googlebart inlägg i #Blogg100

 

Annonser

Mailbox – vad tycker jag

Meet Mailbox from Mailbox on Vimeo.

Jag har testat Mailbox appen på min iPhone nu i ungefär en vecka och om jag ska vara ärlig så håller det inte riktigt upp till de sjukt höga förväntningarna som i alla fall jag hade. Gränssnittet är riktigt snyggt, men idéen om att nå ”Zero-inbox” genom att att arkivera sina mail? Utan att använda Gmail’s etiketter. Nja, det funkar inte för mig. Jag behöver något annat. Missförstå mig rätt, jag tycker om gränssnittet och jag tycker om funktionen med att ”swipe’a” för att arkivera/ta bort eller ”snooza”/lägga till lista. Men det finns så bra funktioner i Gmail, som jag då saknar. Jag använder bl.a. etiketter regelbundet för mitt sätt att flytta mail från inbox’en till kluster av liknande mail. Varför inte använda de i Mailbox appen?

Nä det blir nog till att gå tillbaka till Google’s gmail app igen. Den passar mig bättre, åtminstone för tillfället. Däremot saknar ja i Gmail appen möjligheten till en gemensam inbox om man har flera konton. Att behöva skifta konto hela tiden är sjukt irriterande. Och det har Mailbox löst (förmodligen på bekostad av etiketterna).

Det jag saknar mest är ett vettigt sätt för mig att utifrån mailen oavsett vilken enhet jag använder kunna markera och skapa en todo av ett mail. Det finns tillägg till gmail och Google Apps som fungera bra, t.ex. så använder jag just nu Podio som verktyg för att hantera todo’s och med deras plugin i Google Apps så är det integrerat i mailen, men än så länge finns det ingen motsvarighet i mobilen. Det saknar jag. Är det någon annan som har samma behov och som hittat ett sätt som fungerar får ni gärna berätta.

Detta är ett inlägg i #Blogg100

Skrämselpropagande av DN om personuppgifter till Google

Nu får det väl ändå vara nog! Jag blir lite misstänksam och orolig över DN’s senaste utspel där man skriver om att svenska myndigheter skickar uppgifter om sidbesökare till Google. Känns som om ännu en sensationsartikel a la kvällspress för att locka läsare. Som en av landets största tidningar har man mer ansvar än så. Jag uppfattar det som fullständigt obefogat och rent onödig skrämselpropaganda. Det som artikeln egentligen handlar om är användandet av Google Analytics, ett onlineverktyg som sajtägare kan använda kostnadsfritt för att analysera beteende på den egna sidan. Det som registreras och skickas till Google, eller rättare formulerat, data som sparas hos Google är IP nr och uppgifter om den dator som används (skärmupplösning, OS, webbläsare mm). Det sparas eller skickas inga individuella upplysningar som namn eller något som kan peka ut enskilda individer (även om det säkert är möjligt att göra). Datan används primärt av sidägarna för att kunna få en bild av typbesökaren och beteendemönster vid ett besök för att kunna förbättra upplevelsen för oss besökare. Och för de som kan och vet hur man använder Google Analytics, följa specifika och utvalda mål och flöden för att se vad som ”konverterar” bäst. Dvs hur får man bäst betalande kunder på nätet. Utan att för den delen vet vem det är på individnivå.

Däremot, om det varit en artikel som handlade om den data Google samlar in om oss när vi är inloggade med vårt Google konto, då hade det varit en annan femma. För det är skrämmande mycket som de vet. Och inte bara dom utan även Facebook och en hel del andra tjänster som samlar in information om vårt beteende under tiden vi är inloggade i dessa tjänster. 

Nä, den artikel som skrivits av DN är bara trams och borde aldrig skrivits utan skapar bara en storm i ett vattenglas. Skärpning DN.